Genom immaterialrättsliga bestämmelser skyddas sådant som exempelvis uppfinningar och litterära verk. Rättighetsinnehavaren (uppfinnaren, författaren, eller någon annan som förvärvat rätten till uppfinningen eller verket) garanteras därmed en viss ensamrätt till att använda uppfinningen eller det litterära verket. När det gäller teknik, och särskilt sådant som har med datorer och liknande att göra, så är det inte alltid helt klart exakt vilka immaterialrättsliga bestämmelser som är tillämpliga. Spontant kanske man tänker att all slags teknik kan sägas utgöra en uppfinning, vilket därmed skulle innebära att man bör använda sig av patenträtten för att skydda teknik. Det är dock inte alltid så det fungerar. Exempelvis är datorprogram uttryckligen undantagna från den svenska patentlagstiftningen (även om det i vissa andra länder är möjligt att patentera ett datorprogram). Datorprogram eller mjukvara skyddas istället genom upphovsrätten. Vad gäller hårdvara för datorer, så finns det speciell lagstiftning som specifikt skyddar kretsmönster för halvledarprodukter (alltså datachips). En grundläggande presentation av de viktigaste punkterna i denna lagstiftning skall ges nedan. Skydd för ett kretsmönster uppstår formlöst, då ett kretsmönster som uppfyller lagstiftningens krav skapas. I likhet med vad som gäller för upphovsrätt, uppkommer kretsmönsterskyddet alltså automatiskt och man behöver inte lämna in någon ansökan till en myndighet såsom man måste i samband med till exempel patent. Vad krävs då för att ett kretsmönster skall omfattas av det lagstadgade skyddet? Det första, aningen uppenbara, kravet är att det självfallet måste handla om något som verkligen kan definieras som ett kretsmönster för halvledarprodukter (för icke tekniskt insatta är den exakta definitionen av kretsmönster för halvledarprodukter något svårbegriplig, så denna definition diskuteras inte här). Vidare krävs att kretsmönstret ifråga är resultatet av en egen intellektuell insats av den som har skapat det och att kretsmönstret inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin. Med denna något luddiga formulering åsyftas ungefär att ett kretsmönster, för att kunna skyddas enligt lagstiftningen, måste vara nyskapande i viss mån eller åtminstone inte skall vara identiskt med sedan tidigare förekommande kretsmönster. Det är därmed ett förhållandevis lågt krav som uppställs på originalitet hos nya kretsmönster, om man jämför exempelvis med det så kallade nyhetskravet som gäller för att uppfinningar skall kunna patenteras. Vem är det då som kan få skydd för ett kretsmönster och således bli innehavare av rätten till det aktuella kretsmönstret samt vad innebär skyddet? Som grundprincip är det den person som skapat kretsmönstret som också har rätten till det. Skulle personen ha skapat kretsmönstret som en del av sina arbetsuppgifter är det dock normalt sett personens arbetsgivare som har rätt till kretsmönstret. Det är dessutom möjligt för den ursprungliga rättighetsinnehavaren att överlåta rätten till kretsmönstret till någon annan part. Att ha rätten till ett kretsmönster betyder huvudsakligen att man har viss ensamrätt till att producera och importera exemplar av kretsmönstret samt att göra kretsmönstret tillgängligt för allmänheten. Det finns därmed ett visst skydd mot att andra än rättighetsinnehavaren nyttjar kretsmönstret i kommersiellt syfte. Det skall dock betonas att det finns en del begränsningar i skyddets omfattning. Exempelvis är det tillåtet för andra att producera enstaka exemplar av kretsmönstret för enskilt bruk (och ej i kommersiellt syfte) eller i undervisningssyfte. Det skall också sägas att rättighetsinnehavarens ensamrätt till kretsmönstret är tidsbegränsad. Skyddet uppkommer, som nämnts ovan, i och med att kretsmönstret skapas. Därefter varar skyddet, enligt huvudregeln, till slutet av det tionde året efter året när det aktuella kretsmönstret först användes kommersiellt. Skulle situationen vara sådan att kretsmönstret aldrig använts kommersiellt, så gäller istället att skyddet varar i femton år efter slutet av året när kretsmönstret tillkom. Avslutningsvis skall nämnas att det är brottsligt att göra intrång i en rättighetsinnehavares ensamrätt till ett kretsmönster. Den som begår intrång riskerar att dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Dessutom kan intrångsmakaren bli skyldig att betala skadestånd till rättighetsinnehavaren.